Det är märkligt det här med att leva som kristen. Så svårt det är många gånger, och så jobbigt allting känns. men så ibland kan man liksom få en glimt av himmelriket, som att kika genom nyckelhålet. När man får sitta ner med trossyskon och prata om livet och tron. Rota på djupet, i de viktiga frågorna. Dela bekymmer och glädjeämnen, med någon/några som tänker och upplever livet liknande.
Det är fantastiskt!
Visar inlägg med etikett Kvällstankar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kvällstankar. Visa alla inlägg
söndag 9 augusti 2015
torsdag 8 januari 2015
Elitsatsning bland barn.
Radiosporten rapporterar om de sjunkande antalet aktiva inom barn- och ungdomsidrotten. Vem är förvånad? Inte jag. Hur skall man hinna med både skola och idrott idag, frågar jag mig? Nästan alla lag kräver ju att man lägger flera kvällar i veckan på träning och sen dessutom match. Helst skall man också träna hemma vid sidan av, så att man säkert utvecklas i högsta möjliga tempo.
Redan när jag var i tidiga tonåren och spelade lite klubbfotboll, kände jag av den här pressen. Jag kan bara föreställa mig hur det ser ut idag. Jag var ingen stjärna, ingen medioker spelare heller...snarare ganska kass. Men oh så roligt jag tyckte det var! Jag älskade fotboll, både att se det och spela själv. På rasterna i skolan var jag en av få tjejer som nästan jämt spelade fotboll. Vi körde väljarsystem till lagen, dvs, de två som kom först till planen blev etta- respektive tvåaväljare, och så delades spelarna upp, de bästa först och de sämsta sist. Jag var alltid kvar bland de tre sista. Jag upplevde det aldrig som något negativt. Bara rättvist. Vi fick de jämnaste lagen på så vis, och när väl spelet kom igång, fick alla vara med på hyfsat lika villkor. Därför att det var en lek!
Idag är inget på lek längre. Små barn stressas sönder för att hinna med alla aktiviteter, och prestera topp i allt. Föräldrar klagar på att barnen har för mycket läxor, de hinner inte med. Klart de inte gör om de inte har några lediga kvällar i veckan som de kan ägna åt läxorna. Kanske man behöver prioritera om? Utbildningen är trots allt det som de skall stå på sen, när de kommer ut i arbetslivet. I skolan hinner de inte lära sig allt som krävs, därför att miljön där är kaotisk många gånger. För små resurser och barn som inte lärt sig varken respekt eller diciplin.
Är det rimligt att träna barn från låg ålder flera dagar i veckan? Föräldrar skall orka skjutsa också. För att inte tala om vad all denna hårdträning gör med våra kroppar när vi är så små. Många tjejer och killar utvecklas inte normalt under tonåren pga alltför hård träning. Man skall tex inte träna styrka medan man växer, då riskerar man att stanna. Idrottsskadorna är ett stort problem bland unga idag, därför att de tränar hårt och fel. Många tjejer har förstört sina knän innan de ens fyllt 18 år.
Att träna och röra på sig är självklart något som skall uppmuntras, men för barn handlar det om lek, för ungdomar om att prestationslöst få ha roligt. Som en paus från vardagen, där man kan hämta energi och motivation.
Själv önskar jag att man kunde samla ett gäng en kväll i veckan och bara lira loss, fotboll eller innebandy. Hur kul vore inte det? Det skulle få mig motiverad att bli av med mammakilon, graviditetskondis och kanske rent av bygga en och annan muskel igen!
Redan när jag var i tidiga tonåren och spelade lite klubbfotboll, kände jag av den här pressen. Jag kan bara föreställa mig hur det ser ut idag. Jag var ingen stjärna, ingen medioker spelare heller...snarare ganska kass. Men oh så roligt jag tyckte det var! Jag älskade fotboll, både att se det och spela själv. På rasterna i skolan var jag en av få tjejer som nästan jämt spelade fotboll. Vi körde väljarsystem till lagen, dvs, de två som kom först till planen blev etta- respektive tvåaväljare, och så delades spelarna upp, de bästa först och de sämsta sist. Jag var alltid kvar bland de tre sista. Jag upplevde det aldrig som något negativt. Bara rättvist. Vi fick de jämnaste lagen på så vis, och när väl spelet kom igång, fick alla vara med på hyfsat lika villkor. Därför att det var en lek!
Idag är inget på lek längre. Små barn stressas sönder för att hinna med alla aktiviteter, och prestera topp i allt. Föräldrar klagar på att barnen har för mycket läxor, de hinner inte med. Klart de inte gör om de inte har några lediga kvällar i veckan som de kan ägna åt läxorna. Kanske man behöver prioritera om? Utbildningen är trots allt det som de skall stå på sen, när de kommer ut i arbetslivet. I skolan hinner de inte lära sig allt som krävs, därför att miljön där är kaotisk många gånger. För små resurser och barn som inte lärt sig varken respekt eller diciplin.
Är det rimligt att träna barn från låg ålder flera dagar i veckan? Föräldrar skall orka skjutsa också. För att inte tala om vad all denna hårdträning gör med våra kroppar när vi är så små. Många tjejer och killar utvecklas inte normalt under tonåren pga alltför hård träning. Man skall tex inte träna styrka medan man växer, då riskerar man att stanna. Idrottsskadorna är ett stort problem bland unga idag, därför att de tränar hårt och fel. Många tjejer har förstört sina knän innan de ens fyllt 18 år.
Att träna och röra på sig är självklart något som skall uppmuntras, men för barn handlar det om lek, för ungdomar om att prestationslöst få ha roligt. Som en paus från vardagen, där man kan hämta energi och motivation.
Själv önskar jag att man kunde samla ett gäng en kväll i veckan och bara lira loss, fotboll eller innebandy. Hur kul vore inte det? Det skulle få mig motiverad att bli av med mammakilon, graviditetskondis och kanske rent av bygga en och annan muskel igen!
söndag 10 augusti 2014
Huvudsaken är att man har kunskapen! (Del 3)
Här kommer som utlovat, en lista på mål och strategier för
att bli en mer medveten och sund matkonsument:
- Odla och föd upp så mycket som möjligt av maten själv! Detta är det absolut säkraste sättet, då vet man verkligen vad man får i sig. Bara att gå ut och plocka in sina egna råvaror från landet, fria från bekämpningsmedel och gifter, och tillaga maten helt själv utan konstiga tillsatser. Har man dessutom höns, grisar och kor, kan man få både ägg, kött och mjölk som inte fifflats med på något sätt. Detta må vara det säkraste sättet, men också det absolut mest arbetsamma! Det kräver en väldig massa tid och energi för att sköta ett stort land och några djur. För att inte tala om all kunskap. Men man behöver ju inte gå ut hardcore från början. Har man som vi en stor gård med lite åkermark till, så finns i alla fall plats för det. (Det sägs att en vanlig villatomt är tillräckligt med utrymme för att försörja en hel familj på grönsaker året runt. Varför ha en gräsmatta, när man kan ha ett grönsaksland? En prioriteringsfråga, som så mycket annat.) Vi tänkte börja med potatis och de vanligaste grönsakssorterna; morot, bönor, lök och kål, nästa sommar. Eventuellt även får. Man får göra det lilla man kan. Allt är bättre än inget. Odla i krukor på fönsterbrädan, kan de flesta göra, och på så vis kan man få fräscha tomater och kryddor i alla fall. Kunskap kan man dessutom hämta helt gratis, antingen av folk man känner som odlar och har djur, eller googla på nätet. Där finns det mesta man behöver veta och väldigt mycket som man absolut inte behöver veta.
- Handla ekologiskt och närproducerat. Här gäller precis som förut nämnt: allt är bättre än inget. Man kanske inte har råd att handla allt ekologiskt. Det är inte alls konstigt, för i vissa fall kan det skilja ganska mycket. Jag försöker byta ut det som jag vet är mest besprutat mot ekologiska alternativ. T ex, bananer och kaffe. En annan bra grej är att skaffa sig en lista över när olika frukter och grönsaker har säsong i Sverige. Och sen leta svenska råvaror i affären. Köpa äpplen främst när det är svenska äpplen i affären och sen kanske satsa på något annat när det inte finns att uppbringa. På så vis får man en naturlig variation under året. Här där vi bor, har de öppnat en liten butik med närproducerade varor. Tycker jag är grymt bra! Känns mycket bättre att äta kött som man vet kommer från djur som haft det bra. Ju längre bort ifrån en vara kommer, desto mindre koll finns det på hur den har producerats!
- Läs alltid noga på innehållsförteckningen när du köper en tillagad eller processad vara! Detta är ju lite kämpigt i början, men så småningom lär man sig vilka märken som är bra. Vilka korvar som innehåller mest kött, vilken sylt som är fri från tillsatser och vilken juice som verkligen kan räknas som färsk. Dock bör man hålla lite koll eftersom också. Många märken börjar bra, men byter ut ingredienslistan efter ett tag, för att minska på tillverkningskostnaderna. Dessutom: en hel del saker går att göra själv! Sylt, saft och bröd är väl kanske det vanligaste som många gör hemma själva. Det tar en del tid, men blir billigare och mycket nyttigare! Glass i egen glassmaskin blir grymt gott och är nästan enda alternativet om man vill ha riktig glass utan fuskingredienser. Alla kända märken innehåller diverse tillsatser, inte ens de lyxigare varianterna klarar sig utan. Du betalar helt enkelt bara mer pengar för namnet!
- Köp alltid produkter med riktig fetthalt, och äkta socker! Inget light eller sockerfritt! Här fuskar producenterna som allra mest. Genom att sänka fetthalten i yoghurt, mjölk, crème fraiche m.m, måste de förlänga ingredienslistan med massor av tillsatser för att åstadkomma en bra konsistens, och en god smak. Allt det som det naturliga fettet gör av sig självt. (Det blir dessutom ofta billigare för dem, men ändå tar de ett högre pris för fettsnåla alternativ. Du betalar mer, men får mindre!) Vill man få i sig mindre kalorier, är det bästa alternativet att fortsätta med riktigt feta varor och istället minska på mängden. I många studier har det visats att när man äter fettsnåla produkter, äter man ofta mer, för att få samma mättnadskänsla. Bättre då att minska på portionerna men behålla matens goda smak och kvalitet! Detsamma gäller söta produkter. Riktigt socker är det absolut bästa. Sötningsmedel av olika slag misstänkt ge upphov till både cancer och ADHD. Stevia, som utvinns ur en sydamerikansk planta, används flitigt som sötningsmedel bl a, i Läkerol. Här kommer de riktigt skrämmande fakta fram om man rotar lite. Det framhålls som otroligt sunt och man nämner gärna att indianerna hade det både för den söta smakens skull men också för dens medicinska egenskaper. Forskar man lite vidare på det, så framgår det att dessa medicinska egenskaper innebär att det användes som preventivmedel och även för aborter. Vad händer då när unga män och kvinnor sätter i sig karameller och halstabletter med detta som tillsats? Kanske påverkar det vår fertilitet? Fruktansvärt att sådan här fakta är så svårtillgänglig.
Dessa fyra punkter kan vara värda att memorera. Jag tänker
försöka utgå från dem. Sen kommer man säkert att köpa varor även i
fortsättningen, som innehåller både det ena och det andra, av bekvämlighet
eller för att man helt enkelt tycker det är gott. Huvudsaken är att man har
kunskapen! Att man inte blir lurad, utan faktiskt gör ett medvetet val. Det
vill ju inte matproducenterna, men jag tänker då inte gå i deras fälla. Det
känns faktiskt riktigt bra att gå förbi det ”färska” brödet i affären, och veta
att brödet jag har hemma är både billigare och näringsrikare!
fredag 25 juli 2014
Mat skall vara näringsrik, tillsatsfri och smakfull! (Del 2)
Så vad har jag tänkt göra för att ämnet mat i min familj
skall bli något trevligt och avslappnat? För att jag skall slippa en inre kamp
med mig själv, varje gång det är dags att ställa något på bordet?
Två steg är redan tagna. För det första: Jag har börjat röra
på mig kontinuerligt. Varje morgon nu på semestern, promenerar jag och min man
minst 3 km
innan frukost. Det kändes som en överkomlig början. Det har gett mig massor med
mer energi. Rätt start på dagen! Vissa dagar går jag på kvällen också, när det
blivit lite svalare. Så småningom skulle jag vilja börja springa, men för mitt
knäs skull, vill jag vänta tills jag i alla fall ramlat under
80-kilos-sträcket. Promenaderna gör att jag får mer energi hela dagen. Och
framförallt ger det mig bättre aptit och snabbare förbränning. Det påverkar min
matlust så att jag äter nyttigare, mer lagom mängd och minskar sötsuget. Aldrig
blir man väl så sötsugen som när man bara ligger och slöar, eller har ätit
massa dålig mat som gjort en riktigt däst! Motion gör mat roligare och bättre!
Dessutom ger det effekt på andra eftertraktade områden: jag kommer i byxor
igen, som legat och skräpat längst inne i garderoben länge, och på BMI-skalan
räknas jag numera inte längre som fet, utan bara tjock! Känns ju riktigt bra.
För det andra har jag läst boken ”Den hemlige kocken, -det
okända fusket med maten på din tallrik” av Mats-Erik Nilsson. Har ni inte redan
läst den, så GÖR DET NU! Du är inte densamma efteråt. Du kommer aldrig att
kunna vare sig handla mat, eller äta mat, utan att fråga dig, vad innehåller
detta? Ditt liv kommer att bli så mycket mer komplicerat. Men så mycket bättre!
Mat skall vara näringsrik, tillsatsfri och smakfull! Mycket av det vi handlar i
dagens butiker är allt annat än just detta. I boken finns så många exempel, och
jag återkommer säkert till det fler gånger på bloggen. Men den som tror att vi
har det bättre på matfronten nu än för 100 år sedan, tar grundligt fel. I
Färdigmat, konserver, djupfryst och dyl. kanske de flesta anar, eller
misstänker att det pågår fuffens och inte riktigt är högsta kvalitet precis.
Men vad sägs om att utbudet av färsk frukt har minskat och blivit betydligt
sämre?!
1903 utkom boken ”Handbok i varukännedom för alla” av Anders
Roswall. I denna bok räknas det upp 300 olika varianter av äpplen som fanns att
tillgå under säsong. Vi ställs i de flesta av dagens affärer inför valet av max
4 sorter. Jag citerar ur ”Den hemlige kocken”: ”Granny smith, Golden delicious,
Royal gala och Red delicious. Smaklösa och vattniga, utan minsta karaktär.
Vanligtvis kommer de från Nya Zeeland, Argentina eller Frankrike. Endast under
en kort period på hösten kan svenska äpplen leta sig in på hyllorna. Ändå
skulle säsongen för de äpplen som kan odlas häruppe kunna sträcka sig från
september till mars, som den gjorde i början av förra seklet.”
Den här boken kan kanske få en del att känna sig uppgivna.
Mig påverkar den i precis motsatt riktning. Visst blir jag less och arg för att
det är så mycket skit som vi luras att stoppa i oss. Jag har aldrig trott att
det är något nyttigt i en turkos sodapop från lösgodislagret. Men när det visar
sig, att i princip allt matbröd som finns att köpa är så fuskbakat för att det
skall gå fort, att de är fullproppade med inte bara konserveringsmedel för att
hålla längre, utan också diverse aromämnen och annan skit för att
överhuvudtaget smaka något, då kokar jag nästan över! Vi betalar dessutom dyra
pengar för luft och vatten. Ingredienser som jag har väldigt gott om, helt
gratis, här hemma på gården. När man dessutom får använda ord som: färskt,
färskpressad, äkta, naturligt osv. på sina produkter utan att varan
överensstämmer med något av ordens egentliga innebörd, då undrar man ju hur
matproducenternas högsta höns är funtade. Eller också är de just höns, och
därför inte alls funtade.
Jag blir supertaggad att baka mitt eget bröd, odla mina egna
grönsaker, föda upp mina egna djur osv. Jag vill ge mig själv och min familj,
mat som är just det den skall vara. Rena råvaror, som smakar gott och ger
energi och livslust! Det handlar inte bara om att vi blir lurade. Det handlar
också om vår hälsa. Tänk om samhällets ökande problem med folk som väger
antingen för mycket eller för litet, och som utvecklar den ena sjukdomen,
störningen och bokstavskombinationen efter den andra, till mångt och mycket
beror på alla dessa sjuka tillsatser som finns i den mat vi köper och äter? Är
det konstigt att man blir tjock om nästan allt man äter innehåller
förtjockningsmedel?! Och inte heller hjälper det då att svälja en flaska Yes
efteråt som ändå utlovar ”fantastisk upplösning av fett”. Det kan ju låta som
ett löjlig skämt, men när man läser vad vår mat kan innehålla för olika
tillsatser: Natriumdisulfit, Ortofenylfenol, Propylgallat, Karragenan m.m., då
tror man ju snarare att man läser innehållsförteckningen på tvättmedel eller
något annat riktigt starkt rengöringsmedel.
Jag vill förändra min syn på det jag stoppar i mig. Det
skall inte bara kännas enkelt och gott för stunden, utan också ge mig lust att
laga och äta det, och riktigt mycket energi till att leva i rörelse.
Fortsättning följer, med mål och strategier för hur jag blir mer medveten,
smart och ekonomisk, för att sen kunna äta gott med riktigt bra samvete!
onsdag 23 juli 2014
Det är något sjukt med denna matfixering. (Del 1)
Är det någon mer än jag som tröttnat på mat? Ja, inte på att
äta den då alltså, utan på att den finns överallt! I tv:n, i tidningar, på
radion. Det fullkomligt svämmar över av mat i media. Det är väl inget konstigt
att tidningar som: Allt om mat, Allers, eller Hemmets journal innehåller recept
och tips för matlagning och bak. Men när nyhetstidningarna börjar ha sidor med
recept och det snart sagt går matlagningsprogram på tv varje kväll, då blir man
ganska less! Det är vanliga människor som lagar mat, kändisar, barn,
stjärnkockar…Alla lagar mat och bakar i tv. Det är något sjukt med denna
matfixering. Maten, som skulle vara något näringsrikt vi förtär under dagen för
att orka vårt arbete, har blivit ett nöje, en statuspryl, en livsstil. Kändisar
tipsar om hur just de gör sin kladdkaka, som om den skulle vara extra god bara
för att en kändis gjort den? Folk reser land och rike runt i jakt på den
perfekta pastarätten. Vi till och med inreder med mat! Inte sällan ser man i
inredningstidningar, bilder ur rum med en gigantisk fruktskål på bordet, fylld
med citroner eller lime. Det ser fräscht ut! Men vem har ett 20-tal citroner
liggandes hemma? Möjligen om man skall göra flädersaft kanske…
Jag är inte alls emot att man delar recept. Tvärtom!
Självklart skall man göra det, och uppmuntra varandra till att laga god och
hälsosam mat. Men det är rent löjligt vilken besatthet och buisness det har
blivit av maten. Jag tycker också att det är bra att man gör så mycket som
möjligt själv, bakar bröd och odlar grönsaker osv. Så att man VET vad det är
man stoppar i sig. Men när det blir trendigt att kärna smör och nu senast riva
sitt eget salt på ett speciellt saltrivjärn. Då har det någonstans blivit fel.
Vi skall inte leva för att äta, utan äta för att leva.
Maten har blivit ett gift. Att påstå att anorektiker eller
människor som lider av undervikt har en ätstörning är inte helt rättvist.
Snarare är det väl så att det är extremt få av oss som inte har en ätstörning
av något slag. Jag har det definitivt. Jag har den största delen av mitt liv
ätit alldeles för mycket, vilket medfört övervikt. Då och då har jag försökt ta
tag i det och istället ätit för lite. Eller i alla fall valt väldigt noggrant
vad jag skall äta och inte. Visst är det stört!? Istället för att bara lära sig
att äta lagom av allt.
Men det är sannerligen inte lätt! Vad är lagom? Hur i hela
världen vet jag hur mycket mat jag behöver. Vad som blir för lite eller för
mycket? Först måste man ju komma fram till hur mycket man vill röra på sig. Om
man bara vill sitta stilla och klia sig på magen, så kan man inte äta speciellt
mycket. Magkliande bränner inte många kalorier, enligt vad jag erfar. Vill man
däremot vara ute och springa med en 25 kg tung ryggsäck på ryggen i tre timmar
varje dag, då kan man i princip äta som Obelix: några helgrillade vildsvin
varje kväll. (Är det förresten någon mer än jag som tycker att det ser så
fruktansvärt gott ut?) Ändå räcker det inte att bara röra på sig mer, om man
äter fel saker. Man kanske kan äta allt, men vissa saker bör man ju bara inta i
små mängder. Träning ger bäst resultat tillsammans med rätt mat. Vad är då rätt
mat?
Överallt får man olika råd. Det här skall du äta och det där
skall du undvika. En säger si, en annan säger så. Inte konstigt att man blir
villrådig! Under tiden man bestämmer sig för vad man skall prova, hinner man ju
bli sugen på både det ena och det andra. Rätt vad det är har man bakat en
kladdkaka, och satt i sig direkt med sked ur formen. Eller för att inte tala om
när man bestämmer sig för att man skall bli nyttig, men tycker att det är så
ohullt att kasta bort allt sött och sliskigt man har liggandes hemma, så man
sätter i sig allt kvällen innan man skall ”börja” sin diet. Det brukar inte gå
så väldigt lång tid innan man har köpt hem nytt.
Ibland får jag panik när jag tänker på all mat som skall
tillagas! Jag som nästan aldrig tycker om att laga mat. Ändå skall det
planeras, lagas och ätas; två mål om dagen, sju dagar i veckan, varje år i
resten av mitt liv. Plus frukost och mellanmål! Det är inte riktigt klokt
egentligen! Då kanske inte alla matprogram och tidningar räcker till som
inspiration i slutändan, i alla fall.
Nu är klockan halv tolv, och jag borde sova. Frågan är om
man skall ta sig en macka innan eller?
Forts. följer…
fredag 20 juni 2014
Kajsas ko
Jag blev lite nostalgisk såhär på kvällskvisten. Minns ni barnprogrammet: Kajsas ko. Det var en favorit! Serien var så dråplig på något sätt... Kajsa som bodde med sin pappa och råkade vinna en kossa på någon lantbruksmarknad eller vad det var. Kossan skulle naturligtvis med hem och pappan fick lära sig mjölka, till grannens stora förtjusning och hela köket var fyllt med mjölk!
Jag minns att jag tyckte väldigt mycket om den även när den gick som repris när jag var äldre.
"Jag har en ko, som hoppar på ängen, dansar i sängen, min egen lilla ko! Hon är min allra bästa vän!"
Kanske därifrån jag fått min entusiasm för kor. Kossor är ju lätt bästa djuret!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)